Smällarupproret



Fira gärna nyår

  

Men skjut inte smällare och raketer inne på gårdarna i era bostadsområden.

Det finns så många ängar, fotbollsplaner och andra öppna områden där ni kan vara,
utan risk för att skada andra.
 

1. Det ekar mellan husen och ljudnivån blir dubbelt så hög.


2. Det gynnar ingen att få en raket in genom fönstret.

3. Djur plågas tillräckligt mycket ändå på nyårsafton.


4. Även många äldre människor mår dåligt och är rädda.


5. Naturen far illa av alla tungmetaller som ramlar ner på marken.

  


Mamma har piggat på sig

Mamma är just nu så mycket bättre och idag så flyttas hon till lungkliniken på Huddinge sjukhus. Förkylningen hon dragit på sig har gått ur henne, hon äter själv nu vilket gör att hon kan gå upp i vikt. Kanske är hon snart på benen i alla fall så hon kan ta sig till toaletten själv. Om mamma piggar på sig ännu mer nu kanske hon kan få permission och få komma hem till julafton, men det är inte säkert. Annars får vi åka upp till henne en stund på julafton. Sedan åker vi anhöriga hem till mammas sambo och har en lugn jul och äter tillsammans i alla fall. Känner en så otrolig lättnad just nu. Mamma är helt nikotinfri och hon har varken lust eller sug till att fortsätta röka, så nu kan man ju hoppas att det är slut med giftpinnarna för gott. Detta kommer ju göra henne så mycket bättre att inte röka. Har nu fått så mycket mer hopp när det gäller mamma och nu hoppas jag att hon kan bli så pass bra att de kan göra en lungtransplantation på henne så hon kan bli frisk och kanske få leva i 30 år till. Men läkarna har iofs sagt att hon inte skulle klara det fast det var ju under tiden hon var som dåligast iofs. Ja, ja, hoppas kan man ju alltid göra i alla fall. För att få nya lunger är det enda som kan rädda mamma från att dö.

Hoppas jag kan åka och hälsa på henne i morgon eller kanske på söndag, för jag har inte träffat mamma sedan i måndags. och då märkte hon knappt att jag var där ens. Då pkte vu ju dit på anhörigsamtal. Kommer säkert bli ett sådant samtal snart igen nu efter att hon flyttats. Då får vi lite klarare besked också för läkarna på Huddinge Lungklinik vet mer och dessutom har de mer resurser för att hjälpa mamma så nu får hon bättre vård också.

Känns mycket bättre nu faktiskt men orolig kommer jag vara hela tiden ändå för frisk blir hon ju aldrig med de gamla lungorna och hon är ju fortfarande jättesjuk och det kan ju lätt smälla till igen om hon får en ny infektion. Men det ska vi hoppas att det inte gör. Hoppas hon får ett eget rum också, så hon får lugn och ro och dessutom så hon inte kan bli smittad av någon annan.

God Jul & Gott nytt år till alla som läser.

Mamma är döende.

Mamma är döende. Hennes KOL som håller på att ta henne.

Vill bara berätta hur läget är med mamma. Hon har i alla fall inte lunginflammation utan det är en vanlig förkylning som har utlöst tredje graden av hennes KOL sjukdom. Mamma är döende och hon har bara 16 % lungkapacitet kvar att andas med. Det är inte mycket. De ska nu flytta henne till Huddinge sjukhus till lungkliniken där. Hon är på Södertälje Sjukhus. Varit och pratat med hennes läkare idag på morgon. Flyttas antagligen i morgon. Där får hon ännu bättre vård och mer andningshjälp och mer mediciner. Men mamma kommer inte bli frisk. Det ända som skulle kunna göra henne bättre är en lungtransplantation, men det går inte för hon skulle inte klara det. Tar så mycket kraft för henne att bara att andas. De pumpar i henne massor med näring och hon får energidrycker hela tiden i den mån hon orkar dricka. Mamma är jätte tunn. Finns inte mycket kvar av henne. Sedan får hon panikångest hela tiden för hon tycker inte hon kan andas. När hon blir stressad så blir det ännu jobbigare att andas. De sätter inte in någon respirator heller för de vill att hon ska andas av egen kraft så inte andningsmusklerna förtvinar helt. Testa och andas i två sugrör och håll för näsan så förstår ni hur min mamma har det.

Så ser läget ut för mamma och de kan inte säga hur långt tid hon har kvar med trodde på några veckor kanske en månad som det ser ut just nu. Jag sa till min moster som skjutsade hem mig att om mamma inte blir bättre hoppas jag att det hela inte blir allt för långdraget för henne så hon slipper lida så länge. För som det är nu så lider hon verkligen även om hon ändå kämpar för att klara sig. Hon har fortfarande lite livsgnista kvar och hon vill leva.

Det är verkligen inget roligt att se mamma så dålig. Jobbigt att besöka henne. Har bara träffat henne två gånger sedan hon åkte in på sjukhuset. Vill inte åka dit för ofta heller känner jag. Nästa gång jag träffar henne blir på Huddige antar jag.

Önskar att man hade vänner som kunde dra med mig ut på något kul. Som det är nu sitter jag ju bara hemma på dagarna eftersom jag inte har jobb. Behöver få något annat att tänka på mellan varven.

Ser denna bild som mamma och jag.

MarieNone

RSS 2.0