Tisdag en lite tung dag

Idag har jag först äntligen varit hos sjukgymnasten han har till att börja med undersökt mig och gett mig två övningar som jag ska hålla på med några gånger per dag i en vecka. I morgon ska jag ringa och boka en ny tid. Kunde inte göra det idag då de haft datorhaveri. Hoppas datorerna funkar i morgon i stället.

När jag kom hem så började jag med att äta lunch och kolla i efterhand på "Livet i Fagervik" på datorn och på "Andra Awenyn" fast de var förstås i förskott för de nya avsnittet sänds på tv i kväll. I alla fall samtidigt så åt jag lunch.

Efter det så kollade jag av min mail och upptäckte att jag fått en rätt obehaglig komentar på ett tidigare inlägg som jag skrivit i bloggen. Inlägget om glashjärtat. Har tagit bort komentaren och skrivit till personen privat. 

Sedan gick jag in på min minnesfond till minne av mamma som jag startat på Hjärt & Lungfonden för en tid sedan och upptäckte att inte en krona har kommit in. http://www.hjart-lungfonden.se/sv/Minnesfond/Till-minne-av-Maritha-Munther/ Det känns att ingen familjemedlem, släkting eller vän har lagt en enda krona på fonden. Känns som om ingen brydde sig om mamma. Känns som om de tycker att det fanns ingen som kunde rädda mamma och då ska ingen annan räddas heller. Jag skulle gärna skänkt 100 kr om jag hade kunnat, för jag vill hjälpa till. Jag vill skänka pengar till KOL - forskningen för jag vill inte att fler ska behöva gå samma väg som mamma speciellt inte i tidig ålder.

Skulle gärna hjälpa fler hjälpföreningar också om jag hade kunnat som Djurens Rätt, hade gärna varit fadder till ett fattigt barn i Afrika, hade gärna skänkt pengar till cancerfonden och till hemlösa på Stadsmissionen om jag kunnat. Hade gärna hjälpt UNICEF också men nu kan jag inte ens hjälpa mig själv. Så det känns för jävligt att inte kunna skänka pengar till min egen fond som jag startat. Därför blir jag inte heller glad när ingen annan har kunnat hjälpa till heller. Funderar på att lägga ner fonden. Onödigt att ta upp platsen på Hjärt & Lungfondens server när den inte gör någon nytta.

Blev lite ledsen av det här sakerna och saknade mamma lite extra mycket, därför tog jag en varm dusch. Var rätt frusen också. Nu håller jag på med middag.

Vi hörs i morgon.

Kram Marie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0