Julafton

Jag vet att jag inte skulle blogga idag men nu gör jag det i alla fall. Vi började julaftonsmorgon med att bli väckta av att en julkula som satt i dörröppningen till sovrummet for i golvet med en regäl smäll. Kulan gick i tusen bitar. Klockan var ca 8.30. Visst man ska vakna tidigt på julafton men inte med en sådant plötsligt ryck. Jag flög mer eller mindre upp och Jennie också. Hon satt kvar i sängen och höll i katten så att hon inte skulle hoppa ner och få splitter i tassarna medan jag sopade upp. Tog der rätt lugnt och låg kvar i sängen och kikade i våra julstrumpor. Jag fick en ett trisspaket av Jennie med sju lotter i och nio vinstchanser. Vann bara 100 kr. Fick också en chokladkaka i strumpan. Jennie fick en fin kärleksbok av mig. Till min älskade står det på framsidan och den innehåller fina kärleksbilder och ord. Vi bestämde att vi inte skulle köpa några julklappar till varandra i år eftersom jag inte har pengar. Vi har köpt oss biljetter till musikalen Harispray i stället.

Vi ät gröt till frukost och sedan vi 11-tiden kom min moster och plockade upp oss för vi skulle åka till mammas grav. Hämtade upp min kusin först och sedan åkte vi och tände ljus på graven. Fick sopa fram den lite, tyvärr så glömde jag att ta kort på graven så jag kan inte lägga in någon här i bloggen som jag hade tänkt. Vi åkte vidare hem till min moster och fikade choklad och mackor. Var mysigt att ses en stund och min moster tyckte vi skulle göra detta till tradition att åka till graven tillsammans på julafton. Fick 500 kr i julklapp av min snälla moster och en påse julgodis. Vi blev hemskjutsade nästan lagomt till Kalle Anka men vi hann lagomt ringa runt till familj och släkt och önska God Jul innan. Vi kollade på Kalle och sedan åt vi jättegod vegetariskt julbord. I morgon ska jag ta kort på julbordet tänkte jag så ni får se.

Efter maten öppnade vi de få julklappar vi fått och så fick katten sina julklappar också. Sedan har vi legat supermätta och jäst i soffan och kollat på Karl Bertil Jonssons jul. Kändes lite extra i år och se den för jag satt och önskade att han kommit förbi mig med en julklapp också. Har inte fått så mycket julklappar i år, fick ett badsett av min lillebror och Jennie också, sedan fick vi en bok av våran gulliga granne/vän. I övrigt har jag bara fått pengar, vilket är välbehövt. Fått 500 kr av Jennies farmor & farfar också + 400 kr av Jennies mamma och dessutom 500 kr av Jennies mormor. Sedan skulle jag få 500 kr av mammas sambo också. Så sammanlagt så har jag fått 2400 kr i julklapp. Men 500 kr har jag redan använt till min Pridebiljett till i sommar och till en musikal på Stadsteatern senare i vår. Resten får jag väl antingen leva av tills vi får pengar igen eller så kanske jag unnar mig något på mellandagarna.

Tänker mycket på mamma och jag känner mig inte ritkigt glad. Saknar mamma faktiskt. Julen känns inte som detsamma utan henne. Det gör lite ont och jag känne mig lite ledsen. Men det kanske inte är något konstigt att jag känner så här heller. Julen kommer alltid att kännas lite extra tungt nu när jag inte längre får fira den med mamma längre som jag gjort hela mitt liv förutom en gång då vi var i Hallsberg och firade med Jennies familj/släkt. Jag minns att det kändes väldigt konstigt då med men inte som det känns nu. Mamma gjorde alltid jularna så mysiga eftersom hon älskade julen 

Hon tyckte det var mysigt med all julmat, hon julpynt alltid sitt hem så fint och man kände verkligen julens värme när man kom hem till henne och framför allt tyckte hon det var så roligt med många julklappar. Mamma var alltid mer intresserad av vad alla andra fick i juklappa än av det hon fick själv. Hon tycket om att ge. Jag minns att mamma sa alltid varje år att den här gången blir det inte så mycket julklappar men ändå varje jul var det lika full med paket under granen. Har alltid fått mycket julklappar varje jul utom förra julen, men då fick vi en massa presentkort + pengar i stället. Hon hann inte och kunde inte fixa något mer eftersom hon hade varit så sjuk och legat på sjukhus i en månad. Denna jul känns så konstigt. Snart är den över i alla fall och man kan gå vidare.

Kanske skriver blogg i morgon också i alla fall. Får se hur jag känner.

Vi hörs då. God fortsättning.

Kram Marie


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0