Lördag
Idag har vi först varit på Bröderna Lejonhjärta på Stadsteatern och sedan på imrovisations musikalen Choklad. Bröderna Lejonhjärta var en bra föreställning faktiskt, inte riktigt som den klassiska sagan utan mer fantasifull. Men grudhistorian fanns där ändå. Innan vi åkte till den andra teatern så gick vi och köpte hårfärg till Jennie och blondering till mig. Nu ska jag bli blond. Lägger in en bild sedan. Sedan gick vi på Pizza Hut och käkade. Där tar det alltid så långt tid innan man får beställa, får maten och får betala men idag gick det förvånadsvärt fort. Mätta och belåtna åkte vi till den andra teatern med bussen och då hade det börjat snöa igen.
Musikalen Choklad var också bra. Det var otroligt duktiga på att improvisera måste jag säga. I första akten fick vi en påse med tre olika chokladbitar som vi skulle äta en i taget när de sa till och så rätt var det är så frågade de någon vad de assosierade till chokladbiten de åt och så fick personen berätta det. Sedan spelade de upp vad han eller hon sagt. Var kul. Andra akten var inte lika kul då vi skulle göra någon sorts kryss. De spelade upp en sketch och efteråt fick vi tre ord som var ledtrådar till något ord som vi skulle skriva in i krysset. Det var en tävling och man kunde vinna en tidning som handlade om choklad och en massa choklad. Jag fattade inte det där alls och det blev helt fel för mig när jag försökte få in ord så jag lämnade inte in min lapp och var med i tävlingen. Skrynklade ihop den i stället.
När jag sedan trodde föreställningen var slut så började jag ifrågasätta Jennie hur man skulle göra och hon försökte förklara och då blev vi tillsagda av de på scenen för vi störde. Jennie försökte tala om för dem på scenen att jag inte förstod tävlingen och då drev de med oss och alla runt omkring skrattade. Jag skämdes och det kändes som om alla runt omkring tyckte att jag var helt dum i huvudet. Har aldrig känt mig så förnedrad av mitt eget funktionshinder förut även om jag alltid varit korkad i min pappas ögon hela min barndom och dessutom fått höra det också hela tiden. Inte nu längre i alla fall.
Var antagligen på grund av att jag har AD(H)D som jag inte fattade tävlingen vilket alla andra gjorde där inne. Fanns inga regler men ingen talade heller om hur det skulle gå till heller. Blev jätteledsen och grät lite när vi gick därifrån. Då hade det kommit en hel dm snö till. När vi kom till tunnelbanan och satte oss på tåget så pratade jag lite med Jennie om det som hände och sedan kändes det bättre.
Nu är vi hemma och det har känts hela dagen i halsen som om jag håller på att bli snuvig igen. Det bränner lite hela tiden bak där näshålan och halsen möts typ. Kliat, svidigt och runnit lite i ögonen också idag. Har verkligen inte tid att bli förkyld igen känner jag. Hoppas det inte bryter ut något. Ska ta lite hälsokostmedicin nu innan jag lägger mig.
Vi hörs i morgon. Sov gott.
Kram Marie
Musikalen Choklad var också bra. Det var otroligt duktiga på att improvisera måste jag säga. I första akten fick vi en påse med tre olika chokladbitar som vi skulle äta en i taget när de sa till och så rätt var det är så frågade de någon vad de assosierade till chokladbiten de åt och så fick personen berätta det. Sedan spelade de upp vad han eller hon sagt. Var kul. Andra akten var inte lika kul då vi skulle göra någon sorts kryss. De spelade upp en sketch och efteråt fick vi tre ord som var ledtrådar till något ord som vi skulle skriva in i krysset. Det var en tävling och man kunde vinna en tidning som handlade om choklad och en massa choklad. Jag fattade inte det där alls och det blev helt fel för mig när jag försökte få in ord så jag lämnade inte in min lapp och var med i tävlingen. Skrynklade ihop den i stället.
När jag sedan trodde föreställningen var slut så började jag ifrågasätta Jennie hur man skulle göra och hon försökte förklara och då blev vi tillsagda av de på scenen för vi störde. Jennie försökte tala om för dem på scenen att jag inte förstod tävlingen och då drev de med oss och alla runt omkring skrattade. Jag skämdes och det kändes som om alla runt omkring tyckte att jag var helt dum i huvudet. Har aldrig känt mig så förnedrad av mitt eget funktionshinder förut även om jag alltid varit korkad i min pappas ögon hela min barndom och dessutom fått höra det också hela tiden. Inte nu längre i alla fall.
Var antagligen på grund av att jag har AD(H)D som jag inte fattade tävlingen vilket alla andra gjorde där inne. Fanns inga regler men ingen talade heller om hur det skulle gå till heller. Blev jätteledsen och grät lite när vi gick därifrån. Då hade det kommit en hel dm snö till. När vi kom till tunnelbanan och satte oss på tåget så pratade jag lite med Jennie om det som hände och sedan kändes det bättre.
Nu är vi hemma och det har känts hela dagen i halsen som om jag håller på att bli snuvig igen. Det bränner lite hela tiden bak där näshålan och halsen möts typ. Kliat, svidigt och runnit lite i ögonen också idag. Har verkligen inte tid att bli förkyld igen känner jag. Hoppas det inte bryter ut något. Ska ta lite hälsokostmedicin nu innan jag lägger mig.
Vi hörs i morgon. Sov gott.
Kram Marie
Kommentarer
Trackback
