I huvudet på Marisan!

Hej Idag är det en väldigt lugn idag. Vaknade iofs ganska tidigt för min sambo skulle upp lite tidigare än vanligt idag men låg kvar i sänge ganska länge. Har ätit frukost och ligger fortfarande i sängen och tittar på gamla avsnitt av Sjukhuset på tv3:s hemsida på datorn. Men tog en paus nu för att skriva blogg.Vill börja med att be min vän och förebild om ursäkt för igår.<br><br>

Förlåt mig!

Snälla, förlåt mig för allt som har hänt.

Snälla, förlåt mig för mail jag har sänt.

Snälla, förlåt mig för om jag press på dig lagt

Snälla, förlåt mig för allt dumt som jag sagt

Snälla, förlåt mig för att jag tagit fel initiativ

Snälla, förlåt mig för att jag blivit så intensiv

Snälla, förlåt mig för att jag så starkt för dig känner

Snälla, förlåt mig för att det är så svårt att vara vänner.

Snälla, förlåt mig för att jag inte gör allting rätt

Snälla, förlåt mig för att jag inte vet något annat sätt.

Snälla, förlåt mig för att jag inte har något val

Snälla, förlåt mig för att jag inte är normal

Snälla, förlåt mig för att jag en massa saker begär

Snälla, förlåt mig för att jag är som jag är

Jag är inte perfekt

Du är inte heller perfekt

Jag vet inte allt

Du vet inte heller allt

Jag kan inte allt

Du kan inte heller allt

Jag förstår inte allt

Du förstår inte heller allt

Jag klarar inte allt

Du klarar inte heller allt

Du är du

Jag är jag

Vi är vi

Det här är inte lätt

Inte på något sätt

Inte för dig

Inte för mig

Inte för någon

Snälla, förlåt mig för att jag försöker vara ärlig

Snälla, förlåt mig för att jag är så besvärlig

Snälla, förlåt mig för att jag inte tänker mig för

Snälla, förlåt mig för att jag inte ser vad jag gör.

Snälla, förlåt mig för att jag inte förstår

Snälla, förlåt mig för att jag är svår.

Snälla, förlåt mig för att jag dig försöker nå

Snälla, förlåt mig för att jag ställer till det så.

Snälla, förlåt mig för att jag vill hjälpa dig bli hel

Snälla, förlåt mig för att det bara blir så fel.

Snälla, förlåt mig för allt som har varit nu

Snälla, förlåt mig för att jag inte är som du

Snälla, förlåt mig för att jag över gränsen steg

Snälla, förlåt mig för att jag är så himla feg

Det var inte meningen att det skulle bli så här.

Kan inte allt det vi har bara vara som det är?

Snälla, förlåt!

  

Som jag skrev igår så hade jag en väldigt jobbig idag och det började inget bra alls. Först blev jag ledsen och besviken när jag läste ett blogginlägg från en stor förebild/idol som jag har, för att jag fick en uppfattning om att hennes självbiografi som hon håller på att skriva som kommer släppas någon gång nästa år antagligen kommer vara på engelska. Jag som inte förstår eller kan engelska tog det väldigt personligen eftersom jag längtat så och sett fram emot att få läsa boken så länge och så kan jag inte det för att jag inte kan förstå språket. Detta gjorde att jag skickade flera arga mail till min vän och förebild och skällde ut henne, vilket egentligen inte var meningen. Det är verkligen inte meningen att jag ska ta ut min sorg, ilska, vrede och frustation på henne heller. Men jag antar att jag måste ta ut det på någon och just igår blev det henne. Förlåt för mina hemska mail igår om du läser det här. Du vet vem du är. Jag hade en otroligt dålig dag igår. Snälla, förlåt! Snälla ha även tålamod med mig just nu, för jag lovar att det kommer bli bättre. Dikten ovan är till dig min vän<br><br>

Mer om min dåliga engelska längre ner i inlägget och varför det är så känsligt.<br><br>

Sedan jävlades bloggen efter att jag skrivit av mig ett långt känslosamt inlägg om min besvikelse och vrede jag upplevde på morgonen och detta gjorde mig rasande. Jag stack in till stan och gick av mig ilskan och frustationen och det hjälpte men jag hade så ont i själen också och längtade efter mamma. Gångmarsen minskade inte på smärtan i mig, så när jag kom hem så föll jag igråt och grät som ett barn och längtade ännu mer efter mamma. Det gjorde så ont. Igår kändes det som om jag hade velat följa efter mamma, men det hade inte varit någon bra lösning egentligen, men allt som hände igår blev bara för mycket. Behövs inte så himla mycket just nu för att det ska brista känner jag. Är väldigt känslig och skör just nu.<br><br>



Var arg, ledsen, trött och hade ont i huvudet nästan hela dagen igår. Kände mig nästan lite sjuk faktiskt fast jag inte var det egentligen. Antar att vissa dagar kommer bli sådana dagar nu ett tag efter mamms borgång. Vissa dagar gör det så otroligt ont, så ont att jag nästan inte vet vart jag ska ta vägen med min smärta. Just därför är det verkligen inget bra att jag sitter ensam hemma på dagarna just nu. Men har inte haft något val då min sambo måste jobba. Nu från och med Midsommar har hon semester i två veckor och kommer vara hemma med mig. Det känns bra att inte behöva vara ensam nu ett tag. Vi ska försöka hitta på saker att göra på dagarna, åka på dagsutflykter om det är fint väder, åka och bada, vara ute så mycket som möjligt så att jag inte behöver sitta hemma och tänka så mycket. Men jag måste också tillåta mig att vara ledsen och gråta när det väl kommer, för jag tror det är en del av mitt sorgbearbete. Annars kommer jag inte orka om jag ska hålla allting inom mig. Jag måste ventilera mig i mellanåt. <br><br>



Som jag skrev igår så hade jag skrivit ett långt inlägg som innehöll en massa känslor som bara försvann. Jag kommer inte ihåg allting jag skrev men två saker minns jag som jag kan skriva om igen här idag. Jag nämde att jag är väldigt känslig och skör just nu och det finns två väldigt känsliga punkter hos mig förutom att mamma gått bort förstås som sänker min självkänsla och mitt självförstroende väldigt mycket. Det ena är att det är väldigt hårt att inte ha ett jobb och kunna försörja mig själv. Jag känner mig mindre värd när jag inte har jobb, känner mig underlägsen precis som om man skulle vara ointelligent, korkad och dum på något vis för att man inte klarar av ett jobb. Känner mig nästan lite omyndighetsförklarad på något sätt och speciellt om AF kommer och säger att de inte kan hjälpa mig att hitta jobb längre. Det skulle sänka mig väldigt mycket. Speciellt om de de talar om för mig att jag inte kommer klara av ett jobb, men det borde inte gå så långt. Jag hoppas att min SIUS på AF hittar ett jobb åt mig.<br><br>



Det andra som tär väldigt hårt på mig är att jag inte kan engelska. Jag har läst engelska i så många år och ändå klarar jag inte av att lära mig detta språk. Jag känner mig faktiskt mer handikappad av att inte kunna engelska än av mina riktiga funktionshinder som är AD(H)D, Autism liknande tillstånd och Dyslexi. Dessutom så är det otroligt pinsamt många gånger när jag måste tala om att jag inte förstår när någon försöker ptata engelska med mig. Jag rår ju inte för att jag inte klarat av att lära mig språket. Hade ju till och med svårt med Svenska grammatiken i skolan så det har varit jobbigt även men mitt eget språk liksom. Jag skulle så gärna vilja lära mig engelska men vet inte hur jag ska klara av att lära mig det. Men jag antar att det beror på min Dyslexi och mina inlärningssvårigheter som jag inte kan lära mig språk. Det är otroligt jobbigt i alla fall och en väldigt känslig bit hos mig.<br><br>
 
Idag blev det en riktigt lång blogg och det var skönt att skriva. Kommer fortsätta med det varje dag och sätta mig en stund och skriva av mig mina tankar som maler i huvudet och min känslor som jag går och bär inom mig. Tror det kommer hjälpa mig mycket. Kul också om någon läser här inne.<br><br>

Vi hörs i morgon.<br><br>

Kram Marie