Mitt tal på mammas begravningen den 4/6 2009
MITT TAL
Vi har samlats här idag för att ta farväl av Maritha Munther min och min lillebror Roberts älskade mamma. Men hon var inte bara våran mamma, hon var också en älskad sambo, styvmamma, syster, mormor, farmor, svärmor, svägerska. moster, faster, gudmor, kollega och vän.
Maritha var världens snällaste och finaste människa och mamma. Även om hon inte alltid fanns tillgänglig under min uppväxt så har hon alltid funnits där under hela mitt vuxna liv. Mamma ställde alltid upp på mig när jag behövde henne. Men hon var inte bara ett stöd för mig, utan hon var också ett stort stöd för sin styvson Ronnie och för sin egen lillebror Christer som båda har behövt henne lika mycket som jag.
Det bästa och det finaste med min mamma var att hon alltid var så mån om folk runt omkring sig, hon tänkte alltid mer på alla andra än sig själv. Till och med när hon låg på sjukhuset innan jul och kämpade för sitt liv så vände hon sig i sängen mot mig och frågade om jag hade pengar så jag klarade mig, fast hon knappt ens kunde prata. Det är verkligen en moders kärlek till sitt barn.
På tal om barn, så hann aldrig jag och min bror ge mamma några riktiga barnbarn. Men mamma fick ändå uppleva känslan av att ha egna barnbarn. Hon har fått vara både mormor och farmor till nio stycken jättefina barn och det senaste till skottet var lilla Simone. Ni ska veta att ni betydde jättemycket för mamma allihopa och hon älskade att höra er kalla henne både mormor och farmor. Ni var hennes barnbarn på riktig.
Det var en stor ära för mamma att få vara gudmor till lilla Ellen. Jag tror det var den finaste uppgift hon någonsin fått i hela sitt liv. Hon tog verkligen den uppgiften på allvar också.
Mamma du är älskad och saknad av så många fina människor här idag. Vi kommer alltid bära dig i våra hjärtan.
De sista orden mamma sa till mig innan hon dog var att hon älskade mig.
Jag älskar dig också mamma, nu och förevigt.
verkligen jättefint...
får tårar i ögonen!
bodils begravning e ju på fredagen den 5e...
jobbigt för oss båda,
skickar kramar och kärlek till dig. hoppas att du har tillräckligt med stöd från folk som är geografiskt närmare!
stooooraaaa kramar!!!!
Får tårar i ögonen när jag läser det du skrivit, verkligen jättefint.
Jag förlorade själv min älskade pappa hastigt och oväntat nov 07.
Jag känner även igen mig i det du skriver om att inte kunna ta tag i saker, har Boendestöd något som är guldvärt för mig.
Du får gärna skriva till mig om du vill ha kontakt.
Kram
